Vad innebär valteknisk samverkan mellan politiska partier?

Valteknisk samverkan innebär att två eller flera politiska partier samarbetar för att få större genomslag vid fördelningen av politiska uppdrag och platser – utan att de för den skull behöver vara överens politiskt.

Det är alltså i första hand ett praktiskt och strategiskt samarbete, inte nödvändigtvis ett politiskt samarbete.

Hör följer en förklaring hur det fungerar, varför partier gör så och vilka konsekvenser det kan få.

1. Ett enkelt exempel

I Svedala kommunfullmäktige med 45 ledamöter. Tre partier har följande mandat:

  • Parti A har 12 mandat.
  • Parti B har 11 mandat.
  • Parti C har 3 mandat.

Kommunen ska nu välja ledamöter till olika nämnder, exempelvis socialnämnden, byggnadsnämnden och utbildningsnämnden.

Om parti B och parti C agerar var för sig kan det vara svårt för det mindre parti C att få en plats i vissa nämnder.

Men om de ingår en valteknisk samverkan kan de i vissa val räknas som en gemensam grupp med sammanlagt 14 mandat.

Utan samverkan
Parti B, 11 mandat
Parti C, 3 mandat

Med samverkan
Gemensam grupp, B + C, 14 mandat

Den faktiska platsfördelningen beror på antalet platser som ska tillsättas och vilken valmetod som används.

Genom att samarbeta kan partierna få bättre möjligheter att påverka vilka personer som väljs till olika uppdrag.
Det betyder däremot inte att de automatiskt får fler platser tillsammans än de skulle ha fått var för sig.

2. Varför ingår partier valteknisk samverkan?

Det finns framför allt fyra vanliga skäl.

För det första: Att få representation i fler nämnder. Ett litet parti kanske inte har tillräckligt många mandat för att på egen hand få en ordinarie plats i en viss nämnd. Genom samverkan kan möjligheterna förbättras.

För det andra: Att undvika att mandatstyrkan ger dålig utdelning. När ett begränsat antal platser ska fördelas uppstår avrundningseffekter. Genom att samarbeta kan partier ibland få en mer fördelaktig fördelning.

För det tredje: Att komma överens om vilka som ska få uppdrag. Partierna kan exempelvis avtala att ett parti får en plats i socialnämnden och det andra får en plats i byggnadsnämnden.

För det fjärde: Att kunna samarbeta praktiskt trots politiska skillnader. Två partier kan stå långt ifrån varandra i sakpolitiken men ändå ha ett gemensamt intresse av att båda får representation i kommunens nämnder.

3. Betyder det att partierna tycker likadant?

Nej. Det är en mycket viktig skillnad.

Två partier kan ingå valteknisk samverkan och samtidigt:

  • Ha helt olika uppfattningar om skatter, skola och äldreomsorg.
  • Rösta emot varandra i kommunfullmäktige.
  • Tillhöra olika politiska block.
  • Vara oense om vem som ska styra kommunen.

Samarbetet handlar alltså om hur politiska uppdrag fördelas, inte nödvändigtvis om vilken politik som ska föras.

4. Vad är skillnaden mellan valteknisk samverkan och politiskt samarbete?

Valteknisk samverkan
Handlar främst om fördelning av uppdrag
Kräver inte gemensam politik
Partierna kan rösta olika
Behöver inte innebära gemensamt styre

Politiskt samarbete
Handlar om politiska beslut
Bygger på överenskommelser i sakfrågor
Partierna försöker ofta rösta gemensamt
Kan innebära att partierna styr tillsammans

Ett valtekniskt samarbete kan naturligtvis utvecklas till ett politiskt samarbete, men det är inte avsikten då samverkan ingås.

5. Finns det några nackdelar eller risker?

Ja, det finns några saker som är värda att uppmärksamma.

För väljarna: Samarbetet kan uppfattas som förvirrande om två partier som kritiserar varandras politik ändå samarbetar om politiska uppdrag.

För partierna: De måste komma överens om hur uppdragen ska fördelas. Det kan uppstå konflikter om exempelvis vilken partiföreträdare som ska få en viss nämndplats.

För den demokratiska insynen: Om överenskommelsen inte förklaras tydligt kan det vara svårt för väljarna att förstå varför ett parti fått en viss position.

Samtidigt kan samverkan bidra till att mindre partier blir representerade i fler politiska organ och därmed får möjlighet att delta i nämndernas arbete.

6. Vad säger reglerna?

I svenska kommuner och regioner regleras proportionella val till bland annat nämnder av lagen (2022:629) om proportionella val i kommuner och regioner.

När ett proportionellt val genomförs kan flera samverkande partier använda en gemensam gruppbeteckning och en överenskommen kandidatlista. I praktiken gör partierna ofta upp om fördelningen i förväg, varefter fullmäktige fattar beslut. 

En viktig skillnad är att formell valteknisk samverkan inte är tillåten på samma sätt vid de allmänna valen till riksdag, region- och kommunfullmäktige. Där måste partierna använda andra former av samarbete, exempelvis en gemensam partibeteckning.

7. Sammanfattning – det viktigaste att komma ihåg

Valteknisk samverkan kan beskrivas så här:

Två partier behöver inte vara politiska vänner för att ha ett gemensamt intresse av att samarbeta om fördelningen av politiska uppdrag.

Det handlar framför allt om att utnyttja den samlade mandatstyrkan för att få representation och inflytande i politiska organ.

Den avgörande frågan är därför inte bara vilka partier som samarbetar, utan vad de har kommit överens om.

Det finns också en intressant följdfråga som ofta diskuteras i kommunpolitiken:

Kan två partier ingå valteknisk samverkan trots att det ena partiet tillhör den styrande majoriteten och det andra oppositionen?

Svaret är ja, i princip. Men just den situationen väcker särskilt intressanta frågor om politiskt inflytande, oppositionens roll och hur samarbetet uppfattas av väljarna.